Ledare i DN: I Täby vill man att skolan ska vara extra bra för de rika

Skolor i Täby får en extra kvalitetspeng efter bland annat hur höga betyg barnen får på nationella prov. Modellen har bedömts som olaglig i två instanser. Täby kommun har överklagat, berättar Dagens Nyheter i en krönika på ledarsidan den 27 september 2022. Journalisten Isobel Hadley-Kamptz konstaterar att moderaterna i Täby slåss för att få fördela mer skattepengar till de redan rika.

I Täby utanför Stockholm valde den moderatledda kommunledningen 2018 att sluta ge extra pengar till skolor med sämre socioekonomiska förutsättningar bland eleverna. I Täby klarar nästan alla barn av skolan, och kommunen ansåg inte att mer resurser efter ökade behov var en effektiv modell.

I stället infördes två år senare en kvalitetspeng, för att belöna de skolor som ansågs klara uppdraget bäst. Det viktigaste kriteriet är barnens betyg på nationella prov och hur betygen utvecklas. Utöver det mäts tillgången på skolhälsovård, elevenkäter om trivsel, rektorns utbildning och andelen utbildade lärare. Det görs ingen viktning mot exempelvis föräldrars utbildningsnivå eller inkomster eller andel nyanlända invandrare på skolan.

Täbys kvalitetspeng är framför allt en extra belöning för skolor där elevernas föräldrar är rika och välutbildade.

Föräldrarnas utbildningsnivå och inkomster är två av de faktorer som tydligast påverkar barns betyg. Täbys kvalitetspeng är alltså framför allt en extra belöning för skolor där elevernas föräldrar är rika och välutbildade. Pengarna tas från existerande budget och minskar därmed resurserna till andra skolor med lika mycket.

Täby är dock inte ensamt om att blanda ihop skolkvalitet med förmågan hos en skola att välja rätt elever (och föräldrar). Ulf Kristersson talade exempelvis flera gånger under valrörelsen om ”Sveriges 28 sämsta skolor” och underströk att nästan alla var kommunala.

De skolor han pekade ut var dem med sämst genomsnittsbetyg. De aktuella skolorna hade dock alla också extremt svåra förutsättningar, med många nyanlända invandrare och låg utbildningsnivå bland föräldrarna. Om man korrigerar för socioekonomi visar sig flera av de utpekat ”sämsta” skolorna tvärtom vara bland landets bästa i att lyckas få sina elever att komma så långt det bara är möjligt.

Kommuntjänstemännen varnade för att den planerade kvalitetspengen aktivt skulle missgynna skolor för barn med behov av ökat stöd.

I Täby varnade kommuntjänstemännen för att den planerade kvalitetspengen aktivt skulle missgynna skolor för barn med behov av ökat stöd. De barnen har sällan möjlighet att uppnå de högsta betygen. Skolorna behöver dessutom ofta extra personal, som inte är lärarutbildad och därför drar ner snittet.

Nu har först förvaltningsrätten och därefter kammarrätten slagit fast att Täbys kvalitetspeng strider mot skollagen. I den står nämligen att kommuner måste fördela pengar i skolan efter elevernas olika förutsättningar och behov. Att på det här sättet fördela i motsatt riktning, och ta resurser från skolor med större behov och ge till skolor med enklare elevunderlag, är olagligt.

På måndagen meddelades att Täby överklagar domen till Högsta Förvaltningsdomstolen. Så viktig är alltså kampen att få fördela mer skattepengar till just dem med bäst förutsättningar.

facebook Twitter Email